Hon skämdes för sanningen. Lögnen var så mycket anständigare.

We begin to live when we have conceived life as tragedy

18 feb. 2013

God utbildning och dålig, Inger Enkvist

Om böcker om skolan tenderar att likna domedagsprofetior utgör Inger Enkvists bidrag en välkommen kontrast, utan att ge avkall på allvaret. Hon skriver kunnigt och balanserat, med konstruktiva idéer om en alternativ framtid för skolan.

När du ställs inför ett svårt problem föreställer du dig nog inte att lösningen ska infinna sig smidigt och enkelt, utan du förutsätter att du ska få jobba hårt om något vettigt ska bli gjort.

Ungefär så verkar Inger Enkvist resonera, när hon med respektingivande idoghet fortsätter ta sig an skolan. Hennes mest kända bok kom för drygt tio år sedan – Feltänkt – och nu har hon gett ut God utbildning och dålig. Internationella exempel.

För här jobbas det hårt. Det är en grundligt skriven bok, där Enkvist flitigt redovisar lyckade exempel från Finland och mindre lyckade från USA och Frankrike, ständigt med Sverige som ett av de avskräckande exemplen.

Med ”den nya pedagogikens” intåg har Enkvist sett hur nivån på den svenska utbildningen sjunker, liksom i andra motsvarande länder som gjort liknande vägval. Den som avfärdar denna ståndpunkt som kverulans kan ta del av PISA-undersökningarna från senare år, senast 2009, som visade hur svenska elever blir allt sämre i både läsförståelse och matematik.

Finland är det europeiska undantaget, och de har som bekant gjort annorlunda, men Enkvist aktar sig för att dra förhastade eller förenklade slutsatser. Bland annat har deras detaljerade läroplan med ett konkret innehåll borgat för en politisk samsyn, och en värdering av kunskap som något gemensamt, något att enas kring.

Som allra främsta metod har de finska skolorna en tidig läsinlärning, helt enkelt för att de har förstått att utan adekvat läsförmåga blir inlärningen i alla ämnen lidande – inklusive matematik och naturvetenskapliga ämnen. Språket är grunden och förutsättningen för kunskapen.

En annan skillnad är att den finska skolan inte präglas av ideologiskt käbbel mellan politiska partier. Sverige har tillåtit generation efter generation att bli bortkollrade av dessa förespråkare för den nya pedagogiken. Förespråkare som har fått fritt spelrum i årtionden, utan att deras klena utdelning ifrågasatts.

En detalj bland många som hon tar upp är konflikträdslan, som resulterar i att många lärare avstår från att rätta uppenbara fel i uppsatser. Det handlar, får vi veta, om ”att skydda elevernas självkänsla”.

Enkvists bok är förstås en varning, en stridsskrift från en outtröttlig och initierad debattör som kanske har hittat den enkla lösningen på det svåra problemet. För det är inte i första hand en fråga om resurser – nu kan du som är kommunpolitiker spetsa öronen – utan om att alla borde lära sig att sätta det rätta värdet på skolan.

En början kunde vara att läsa den här viktiga boken, för att bli inspirerad, bryta sin passivitet. Enkvist ger sig inte, upprepar ihärdigt att det kräver ansträngning för att bli bra på något, oavsett om det rör sig om musik, idrott eller skola. Talang är himla överskattat.

(Också publicerad i Jönköpings-Posten 18/2 2013)

5 kommentarer:

  1. Hej! Hittade just hit till dina sidor. Ska läsa vidare men vill bara säga att här känner jag igen mig som en liten flicka lyssnande och tittande på bilderna i Bröderna Grimms spännande bok som mormor läste ur. Fint! Särskilt minns jag flickan i pappersklänningen som ur snön sopar fram smultron.

    SvaraRadera
  2. Låter ju som en underbar saga: hur skulle man kunna glömma nåt sånt?

    SvaraRadera
  3. Jag tänker också skaffa mig den boken. Jag har läst de flesta av hennes böcker och nyligen läste jag en artikel i Axess av henne med mina studenter här i Zagreb. De blev först lite långa i ansiktena, eftersom de har höga tankar om Sverige, men samtalet efter läsningen blev intressant och jag tror inte att det skadade att de såg en rad fördelar hos det kroatiska gymnasiet. Man läser tex 20-30 romaner per år under de fyra gymnsieåren. "Väldigt ansträngande", sa några av dem. "Skulle ni vilja att man skar ner på denna läsning?" undrade jag då. "Nej", sa alla (eller nästan alla). "Det är bra att ha läst mycket i unga år", sa några av dem nästan i mun på varandra. "Man har det kvar."

    SvaraRadera
  4. Ja, gör det!
    På IB läser vi 13 litterära verk under 2 år (tidigare var det 15), och jag tycker nog också att det är en fördel, att det bl a hjälper eleverna sedan när de pluggar på universitet. På de reguljära gymnasieprogrammen i Sverige finns det inget som styr hur mycket eller hur lite litteratur som läses, men det handlar nog oftare om färre. En undersökning från i januari visade att 3 av 10 yngre gymnasielärare läser högst 2 skönlitterära böcker per år.

    SvaraRadera
  5. Jag såg ett intressant TV-program, En bok - en författare, där Inger Enkvist intervjuades. Hon konstaterade där att de västerländska skolsystemen nedgång började i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet.

    Min koppling blev då att samtidigt höll världen på att avkoloniseras, där Afrika blev sista kontinent med självständiga stater. Kan denna samhällsutveckling hänga samman med synen på pedagogik, barn och människor? Att de västerländska skolsystemen förändrades i samband med ett förändrat samhälle?

    Överhuvudtaget saknar jag en koppling till omgivande samhälle i Inger Envkists och många andras analyser av skolan. Det blir nästan obegripligt att förstå skolans förändring från fostran till en god kristen i ett begynnande industrisamhälle, via en fostran till en demokrat i ett industri- och välfärdsamhälle till dagens fostran till konkurrensdugliga individer i ett globalt ekonomiskt kunskapssamhälle.

    Det var 1971 som informationssamhället, enligt Manuel Castells, började se sitt ljus och som kunskap kom att bli en handelsvara.

    Samma år försvann pengars fasta värde.

    Ekonomisk tillväxt blev det övergripande samhällsmålet. En tillväxt som inte är så beroende av demokrati som vi har inbillat oss, t.ex. i Chile under 1970-talet och i Kina efter 1990.

    Såväl den globala ekonomin som den svenska nationella ekonomi växte och medborgarna i t.ex. Sverige kom att köpa både datorer och mobiltelefoner. Detta innebar i sin tur att vi har ändrat sätt att kommunicera, för somliga till priset av att läsa färre böcker.

    Under 2010-talet kan vi starta ett behandlingshem, som företag, för att avvänja föräldrar att använda sina mobiltelefoner.

    SvaraRadera